Nu är vi framme i Boden. Kom igår.

Det  tog 19,5 tim att komma fram med tåget.

Vi var ensamma i den lilla djurkupén när vi klev på i Göteborg.

Skönt tänkte jag och släppte lös hundarna men redan i Herrljunga kom nästa hund. En schäfer som oxå skulle till Boden. Det visade sig att hon brukade åka upp ca varannan månad och hade lite koll på de längre stoppen.

Trollen var i sätet jämte mitt och schäfern på golvet. Inga problem.

I Västerås kom ytterligare en hund, en höglöpande Saluki som skulle till Lule. Där var den trevliga resan som bortblåst tänkte jag. Wili fick sitta på golvet vid utgången , Moja på sätet och tiken under bordet. Som tur var brydde sig inte Wili utan gick och la sig. Ännu mera tur var att de två andra människorna satt på sätena mittemot och jag hade alltså 2 säten för mig själv.

I Gävle var första längre stoppet och vi gick ut. Då skulle Wili hålla koll på sin nya tjej men hann ändå göra va de skulle.

Kl 00 släcktes vagnen ner och jag la mig ner på sätena tillsammans med Moja. Vi låg under min jacka för det drog kallt. Wili sov hela natten på golvet.

"Gick upp" vid 06.30 efter att faktiskt slumrat till lite till och från. Ut med hundarna och sen frukost innan jag och Moja la oss igen.

Vid Jörn fick vi reda på att ett godståg hade havirerat längre fram + att ledningarna skulle inspekteras. Alltså väntan och vi kunde ta ut hundarna igen. Som tur var dröjde det inte allt för länge innan vi rullade igen och kl 12 kom vi fram till Boden. Där möttes vi av Ola och hundarna (och matte) blev glada.

Resan upp gick över förväntan och utan ryggont eller leda. Hoppas bara att vägen hem går lika smärtfri.

I övrigt är här inte jätte kallt, även om Moja inte håller med. Hon får gå med skorna på och vill helst inte gå ut. Wili har massa överskottsenergi som han förhoppningsvis blir av med senare idag då han ska på busdejt.

Imorron åker jag och vovvsen till Boden.

Första gången som de åker tåg, spännande.

Det beräknas ta 18 timmar och eftersom jag har med hundarna så får man ingen sovplats utan får snällt sitta upp hela natten.

Vi stannar tills på söndan och sen är det samma visa ner igen.

Moja håller tassarna för att det  inte ska vara så kallt där uppe.

Ni missar väl inte att hälsa på oss i Basenjisällskapets rasmonter på mässan i Stockholm? Vi finns i gång 5, monter 11.

Wili kommer vara uppklädd och redo att visa hur stilig och härlig en basenji kan vara på lördagen kl 16-18 och på söndagen kl 13-14.30.

Mer info hittar ni här:

http://www.stockholmhundmassa.se/Stockholmhundmassa/?id=1052&sprak=sv

Nu är Wili officiellt Swedish beauty champion.

Fast här hemma så är han fortfarande Svampen...  

I dag stack jag och Wili till Apelviken för att få bort lite bus i benen.

Moja fick gå en sväng med mormor istället.

Passade på att testa den nya selen som jag köpte i Göteborg. Den fick med beröm godkänt. Wili var lycklig över att få springa lite och döna på rejält bland sanddynorna.

Sen åkte vi till massören i Kungsbacka.

Moja var lite bättre i nacken denna gång. Hon ska tillbaka om 2 veckor och har fått läxa tills dess. Balansträning. Eftersom hon inte gillar balansbollen så får det bli i mitt knä istället.

Matte har oxå fått läxa. Ska kolla vilken höft hon brukar belasta och ge massage.

Wili fick oxå en genomgång. Jag trodde han skulle ha alla möjliga fel efter älgsparken men jag hade fel. Han var liiite spänd i nacken och i sina vader annars inget fel. Inte ens minsta lilla ont i ryggen, ingen låsning. Jätte skönt!

Vi avslutade med att se på när Laban simmade. Superduktig va han!

Det låter som årets julkalender är inspirerad av Basenjis, Hotell gyllene knorren. Hur som helst så lär Mojan sitta som klistrad i år eftersom en av huvudrollsinnehavarna är en gris.