Hade inte med mig grymmekameran men här kommer några bilder från tåget på väg upp.

  Wili hade hela sätesraden för sig själv, i typ 30 min.   Sovplats.  

Kallt!

Det blev inget bus för Wili. Han hade jätte bråttom till Kiira men när vi kom fram så blev han lite paff för där var ju en till nämligen Kiiras syster. Wili blev jätte glad, ju fler dessto bättre. Synd bara att inte tjejerna tyckte samma. De talade minsann om att han inte var välkommen in, fast vi lyckades övertala dom. Väl inne så fick han va i hallen och ingen annan stanns. Wili sa inte ett pip, bara vände bort huvudet och lät dom morra på men jag tyckte synd om honom så efter en stund gick vi hem. Kul att träffa dom igen tyckte matte.

Dan efter hade vi hunddejt på hundcafét. Jag, Nikki m familj och Bambi m husse samlades och gick dit. Moja kände igen Nikki och det blev hej och puss. Nikki tyckte att trollen numer ingår i hennes sekundära flock och de var ok. Bambi däremot sa som sina systrar, grrrrrr. Trollen fick inte ens titta på henne. Usch va äckliga dom va!

På cafét hittade jag ett hundspel. Gömde godis som de skulle leta upp. Wili fattade med en gång och tog bort bitarna där godiset låg under. Då va Moja snabb och tog godiset innan han hann lägga ner biten. Lite fusk.

Käkade älgburgare och snackade hund innan vi gick hem igen.

  2 aliens på hundcafé.

Nikki i sin överlevnadsdräkt.

Annars har det inte hänt så mkt mer hundigt. Promenaderna blev lite begränsade då kylan tilltog, men jag tror vi gick de flesta rundorna som vi brukade gå. Hundarna kände igen sig och Moja hade inte glömt vilken väg som var närmast hem. De försökte även gå till lägenheten där vi bodde förut men jag fick förklara att lägenhetsinnehavaren antagligen inte skulle upskatta deras besök.

Moja myser i soffan. Inne är bäst!

Igår kl 17.12 hoppade vi på tåget hemåt. Denna gång gick det till sthlm och sen gbg. Nu hade vi ca 1/3 av en vagn, alltså vanliga säten i en vanlig kupé. Det var ganska många hundar med på tåget men inte fullsatt så jag kapade 2 säten och där satt vi till gbg. Eftersom det var kallt på väg upp så hade jag satt på mig en massa kläder. Givetvis var det tvärtom denna gång och det blåste varmluft istället. Hellre det.

Tyvär var det inga längre stopp på väg ner. Hann ut med dom i Ume men sen fick de klara sig tills vi var hemma. Verkade dock inte vara några problem och de sov mest.

Kan tillägga att det var liiite trångt att knö in sig liggande med 2 hundar i 2 små säten, men det gick. Som tur var hade min dunderförkylning lugnat ner sig lite så jag slapp väcka alla med host, snörvel och nys. Blev bara lite näsblod några gånger och det var det ju igen annan som led av.

Just de! Konduktören var lite mysko. Hon stannade i hundkupén varje gång hon gick förbi och skulle prata med alla hundarna. Varje gång! Spelade ingen roll om de sov, prata skulle hon göra ändå.

I gbg skulle vi ha ca en halvtimme på oss att byta tåg men vi var så klart försenade och istället fick vi 2 min. Det blev till att springa och kasta sig på tåget. En utländsk familj (utan djur) hade satt sig i hundkupén. Alla var rädda för hundar. Inte så smart kanske att sätta sig där då.

Trångt men varmt.

Nu är vi hemma i Varberg igen och laddar inför nästa resa som blir till helgen. Kanske skulle hoppat av i sthlm när vi ändå var där.