Varje söndag är det träning på Kanisbanan i Älvsbyn och idag åkte jag och Nikkis familj dit för att kolla läget. Vi hade förvarnat om vår ankomst och Greyhound och Whippetfolket var nyfikna på våra små röda. De var jätte trevliga och tillmötesgående. Började med att titta på när deras hundar sprang, och som dom sprang! Härligt att se lyckliga hundar få göra det dom är skapta till.

    Foto: Ola B

Sen var det vår tur. Började med att springa ett varv runt banan med doggsen för att värma upp. Wili var först ut och det var första gången i år som han hade på sig munkorgen. Han var riktigt taggad när de andra sprang och jag släppte honom när trasan drog förbi. Tyvärr är han van vid lc start, dvs trasan drar rakt fram och jag hade ställt honom lite snett för att han skulle se när den drog förbi. Jag släppte och hunden sprang, just de, rakt fram.

Han tog alltså insidan på banan, på gräset. Men han var duktig och jagade hela varvet runt, dock på lite ojämt underlag... När han kom i mål strulade han lite med munkorgen, så som han alltid gör i början på året. De andra fick sig ett gott skratt åt knastrollet som genade.

Sen var det Nikkis tur. Första gången för henne och hon sprang som bara den!

Moja fick på sig munkorgen och drog iväg fint. Hon var liiite skeptisk mot maskinen som lät en del och valde därför att springa ytterspår men hon kämpade på fint hela vägen runt och dödade trasan noggrannt i mål. Duktig tjej!

Se började det regna rejält och vi fikade lite innan vi åkte hem.

Nästa besök blir 11 juni då det är endast för Basenjis. Kl 13 börjar vi, alla är välkomna.

Efter träning ska man fylla på med bränsle.

Eller ska vi säga trollboken?

   Wili på framsidan...   ...inne i boken...     ...och Moj gör reklam för Läckö Strand på baksidan.  

Så här såg det ut när jag skulle fota.

Herr Ivägen / Avundsjuk tyckte att fokus skulle ligga på någon annan än boken.

   När man ska ha datorn.   När man ska sova.   När man badar å försöker kolla program på dattan.   När man äter.  När man ska blogga.

Igår fm var det sol och det inspirerade till att ta bilen å åka till Aldersjön.

Helt riskfritt kändes inte besöket då det lurade soldater i buskarna.

Hoppades att dom inte skulle sikta mot sjön och höll mig däromkring.

Hundarna blev glada över att få sand mellan tårna, tom Moj va å kände på vattnet.

Det hela slutade med att tröja och jacka blev liggunderlag i snåret och 1,5 tim senare hade fräknarna blivit en nyans mörkare.

Säg den lycka som varar...

Kl 04.30 stod Wili vid sängen och gnäller, slickar sig om munnen. Kräkas tänker jag som springer till köket och hämtar papper. Men icke. Han ställer sig vid dörren och lägger av en rökare. Ut å bajsa...

Bara att ta på sig och se glad ut. Mycket riktigt, magsjuka.

Lägger mig igen och kl 07.30 var det dags igen. På 20 min lyckades han bajja 3 ggr. 

Kändes inte helt ok att lämna honom själv men min rastningspersonal var informerade + Ola som var ledig under dagen. Trots att Wili var ute kl 10 och 12 så hade han sketet på mattan i vardagsrummet när jag kom hem kl 13. Stackars. Som tur är har jag fått blommor som luktar i hela lägenheten...

Bara att sanera å sen ut med hunden som så klart höll sig.

Ola åkte dit vid 14 och sen kom jag på fysen kl 15.30

Dagen har bestått av Prokolin, små men många prommisar och en önskan om ett snabbt tillfrisknande.

Tror att Ville har lyckats få i sig något högst olämpligt igår när han dammsög ringarna. 

Tack till världens bästa Ola, Mona och Tobbe för att ni tagit hand om sjuklingen

Jag var verkligen laddad på sön fm, medans Wili var så trött så trött.

Han drog inte ens när vi var ute och gick och han sov länge. Hur ska det här gå tänkte jag.

Hämtade upp fancluben vid 12.30, åkte å tankade + tankade oss med Max lyxshake innan vi for till Pite.

Var där i god tid och hann träna lite med Theo, gå lite med hundarna, softa, spilla kaffe, se finalerna. Vädret bestod denna dag av sol och lite blåst, alltså helt ok väder.

Väckte Wili lite innan vi skulle in. Jag var inte nervös utan tyckte bara de va skoj att få visa upp mitt troll.

Wili skötte sig exemplariskt i ringen. Han var följsam, uppmärksam, stod stilla, sprang fint, vilade när han fick och kocentrerade sig när jag sa åt honom. Tror aldrig han varit så skärpt. En härlig känsla.

Jag såg att domaren kollade en del på honom, även när han bedömde de andra vilket krävde att jag hade koll på domaren och låg ett steg före.

Kanske låter kaxigt men jag blev inte jätte förvånad när Wili ropades upp som BIS 4a. Men glad! 

   Tränar   Finaste   Nöjd matte

Vår debut bland de fina hundarna blev en succé. Extra roligt att min personliga fotograf även filmade. Så nu vet jag vad jag kan göra bättre till nästa gång.

Det blev till att packa ihop fort och köra hem och jobba. Behöver jag säga att jag var trött...

Tack till mina suporters om alltid ställer upp!

Hämtade upp Ola och Theo på väg till Pite. En snabb kissepaus (som vanligt) i Gamelstaden innan vi var framme. Basenji gick sist idag och vi var i lagom tid så man hann träna, dricka kaffe, kissa (igen) och tjöta med annat basenjifolk.

Det var mina två + samma hane som var med i Överkalix+ två tikar från Norge.

Vädret var minst sagt växlande men under rasbedömningen var det sol och lä. Perfa basseväder med andra ord. Domaren kom från Rumänien och skickade ut första hunden med vg. Sen Wili som skötte sig fint och blev bedömd på bordet, excellent och ck. 

     Idag fick vår största konkurrent hålla sig i bakgrunden...  

Bytte till Mojsan som oxå skötte sig bra. Dock så tyckte domaren att hon behövde opereras, navelbråcket. Försökte förklara att det var vanligt på basenjis och så länge de inte har ont behöver man inte operera. Stod inget om detta i kritiken. Hon tyckte jätte mkt om hennes huvud och rörelser men hon föll på att hon var lite lång, excellent utan ck.

Ingen av de andra tikarna fick ck och Wili blev BIR. När jag gick in med honom igen kommenterade domaren att man inte ser hans kulor bakifrån, hon klämde lite och sa att de är ju där iaf. Sen pratade hon och garvade med sin Rumänska kollega som satt vid ringen. Stackar Wili...

I väntan på finalen tränades Theo några varv. Domaren satt och kollade och sa "very nice".  Hann inte träna så mkt för vi fick packa ihop och skynda med väskorna till bilen innan det började ösregna och åska. Varade ca 10 min sen blev det sol och sen nån regnskur till innan solen försvann och det började blåsa som sjutton. Svinkallt! Blåst är det värsta Wili vet...

Hade inga stora förhoppningar inför finalen eftersom Wilis motivation blåste bort. Han släpper svansen när det blåser och jag hade fullt sjå att pilla på svansen samtidigt som jag fick hålla koll på att han inte sträckte ut för mkt eller trampade runt med fram. Fick dessutom jogga under tiden vi väntade på att gå in i ringen eftersom jag frös så. 

I finalen sprang han fint som alltid. Och till min förvåning blev vi utplockade. Vår ärkefiende, Huskeyn blev oxå utplockad och där var det kört tänkte jag. När domaren hade bestämt resultaten gratulerade jag honom till förra helgens BIS vinst och han sa att det blir nog din tur denna gång. Precis när han sagt det blev han uppropad till 3e platsen och kvar stod Wili och en Vätgötaspets. Snacka om att jag blev paff när Wili bus blev uppropad som segraren.

Min första tanke var: helvetes jävla skit också. Jag ska nämligen jobba ef imorron... Hade liksom inte räknat med BIS final när jag la mitt schema. Som tur är har jag snälla chefer :)

     Reultaten är redan färdiga vilket märks på handlernas bristande koll på sina hundar ;)  

Vi plockade ihop snabbt som attan och åkte hem till Ola där det bjöds på pizza. Nu laddar vi inför morrondagens BIS final och hoppas på varmare väder.