Wili har fått benogram från Zelda och Laban!

Det anlände i ett guldpapper innehållande ett gulligt kort och ett ben.

Just nu ligger han och tuggar på benet och säger tack kompisar  

De andra benen han fick i födelsedagspresent dög inte. Han hade väl på känn att det skulle komma nåt bättre på posten.

Födelsedagsdagen fortsatte med ensamhetsträning. Gick och handlade bakelse för att fira lite. Han är superduktig på att vara ensam. I går låg han kvar i soffan när vi åkte och handlade mat. Ville inte ens följa med.

Mer träning blev de iform av balansbollsträning. Slutade med att jag bara höll i bollen med ena handen.

Ännu mer träning föjde av en löprunda. Wili fick springa före mig och det gjorde han riktigt bra. Ibland ville han stanna och skvätta men då sa jag till honom.

När vi kom hem blev det tårtätande.

Idag fyller Wili 2 år!

Det firade han med att ta sovmorgon. Matte fick väcka honom efter kl 9.

Sen gick vi till godisaffären och där fick han välja vad han ville ha. Nu är han ganska kräsen och tyckte att det luktade goare på golvet än i godislådorna...Jag tog några saker som jag trodde skulle passa herrn.

  Finn ett fel.  

Väl hemma igen så busade han en stund med grisörat. Efter nåra timmar är iaf tandborsten och halva kexet uppätet. Det märks att inte Moja är här.

Wili vill passa på att gratta sina syskon: Shirley, Elza, Emilie och Telda. Hurra, hurra, hurra!

11,5 vecka. 

 1 år.

 2 år.     

Igår lämnade vi Moj i Varberg för att få Wili att lugna ner sig.

Han pep lite när vi åkte men somna efter några minuter.

När vi kom till Kalmar hoppade han ur bilen och började leta efter henne. Pip-pip.

Hon var som bekant inte där. Då lugna han ner sig och vi gick en sväng.

Bråttom, bråttom in hade han. Kanske fanns hon i lägenheten? Han letade i soffan och i sängen men ingenstanns fanns Moj. Ingen idé att stressa mer.

I fm gick vi till veterinären och fick hans rabiessvar ifyllt.

På parkeringen stod det ett hundsläp med 2 enorma rottisar i. De skällde och gjorde utfall när vi gick förbi men Wili ägna dom inte en blick. Han hade siktet inställt på veterinären. Redan en bit bort när vi gick mot stationen började han dra ditåt. Lite lustigt att han vill dit då ögondroppar var det värsta han varit med om (tönt) och sist tog han blodprov. Väl inne i väntrummet så skulle han prata med en liten valp. Pip-pip sa han hela tiden. Jag hade med mig godis så jag fick hans uppmärksamhet och avledde hans tankar på valpen genom att han fick göra lite tricks istället för att pipa. 1-0 till matte.

Kan meddela att snart kommer Moja bli storasyster!

Hennes mamma Army är parad med min mammas favorit Harley. Jättespännande!

Läs mer på www.kingkhufu.se

Hur vet man att Moja är i höglöp?

Jo, hon står vid dörren på morgonen och vill ut.

Hon gnäller.

Hon vill inte gå hem när man är ute och går.

Hon sover.

Wili gnäller, gnäller, gnäller.

Glömde berätta vad jag och Wili hade för oss i fredags när vi väntade på att Cissi skulle komma hem. Då lånade vi hennes pilatesboll och så fick Wili gå på gym. Han la en tass på= klick. Han la två tassar på = klick. Sen hoppade han upp = klick. Så svårt va de. Nu höll jag visserligen fast bollen mellan knäna men nästa steg är att den ska vara lös. Jätte bra träning, både balans och muskler.

Efter träning måste man ladda med mat. Det blev kinamat.