Idag har jag gjort hundarna redo för Västkustens mindre trevliga sidor, nämligen fästingar och annat kryp.

Fästingmedel i nacken.

Efter att Zelda nästan strök med av ett förmodande getingstick så har jag idag lagt i Cortison i en namnburk som jag satt i nyckelringen (tips av Peter).

Nu är dom hyfsat säkra i sommarens långa gräs.

Det regnade inatt och det var lite knepigt att ta sig från campingplatsen i Avesta. Bilen körde fast på gräset. Till slut fick jag ta nödutgången och körde genom buskarna.Sen körde vi fort från campingen...

Väl på utställningen så regnade de. Åt frukost i bilen och väntade på att de skulle sluta regna men de gjorde de inte så till slut fick vi gå ut ändå. Hittade ringen och jag gick SKKs monter och fixade ett paraply för inteckningskorten. Då slutade det så klart att regna... Var iofs bra! Det var 20 basenjis anmälda men endast 12 dök upp. Wili var först ut av alla och ensam i sin klass. Jag försökte peppa honom innan men då vi skulle in så va domaren tvungen att gå på toa. Suck!

Det var debut för en ny kedja som jag var tvungen att köpa för den andra är borttappad. Hade inte hunnit träna med den och han tyckte den va lite skum, ville gärna klia sig osv. Inte mkt å göra.

Väl i ringen så var det samma visa, annars skötte han sig bra stående. Ibland är det bra med lång päls, tex på kalla utställningar. Han frös inte som de flesta anndra basenjisarna gjorde.

Fram å tillbaka syntes älgsparksbullen för domaren. Hon klämde på honom men stående syns den inte speciellt mkt och hon sa inget.

Wili fick en 1a med hp, fast bra kritik... Han var inte ensam om att bli utan ck, 2 hanar fick ck och 3 tikar.Tur att utställ låg på vägen så man inte åkt i onödan.

Sofie tog jackpot, BIR & BIM! Riktigt kul att se Harley i ringen igen.

Sen packade vi ihop och körde de sista 55 milen till ett blött  och regnigt Varberg. På vägen kom jag på att Moj fyller 3 år idag!

Den bästa presenten hon kunde få var nog att få komma hit igen. Hundarna blev jätte glada, busade i trädgården, hjälpte till att laga mat fast de saknar nog Boden med.

Wili ser till att morfar sköter grillningen ordentligt.

Försökte ta kort på älgsparksbullen som syns tydligt när han sitter ner.

Undra varför Moja slickar sig om munnen när hon kollar in i köket..

...kanske för att där får man mat av mormor.

Födelsebarnet fick sitta i knät vid middagsbordet.

Imorron blir det uppackning av släpet och inflyttning i lägenheten.

Släppte hundarna i öknen i kväll. Får passa på medans vi bor kvar.

Allt gick bra ända tills vi nästan var framme vid bilen.

Då drar dom iväg, Moja först, och jag säger vänta men ingen reaktion. DÅ är det allvar... Dom viker av in i skogen och vips så är dom borta. Inte ett ljud hörs, förutom några bilar som kör förbi på vägen en bit bort och myggen som surrar.

Jag visslar och ropar på dom men vet att det är ingen idé. Hör hur något skriker till i skogen. Kan inte urskilja om det är en fågel eller hund. Påkörd? Sparkad? Inbillning? Går en liten bit för att se så dom inte är vid bilen. Då knakar det till i skogen. Yes tänker jag, nu kommer dom. Hundarna har gjort sitt jobb strålande, dvs det kommer en älg, det kommer en till, och en till, och en till... En mamma med 3 (!) bäbisar kommer ut ur skogen och springer förbi mig bara några meter ifrån. Jag ställer mig bakom ett ynkligt träd och ber till gud att mammaälg inte är arg. Pulsen är nästan på max, men familjen travar förbi ganska lugnt faktiskt. Hon stannar en stund och ger sig sen iväg igen. Då borde hundarna komma nu med tänker jag som går tillbaka dit dom försvann och börjar ropa igen. Inga hundar. Börja tänka att vägen är ganska nära...Ringer Ola för att få lite vägledning hur jag ska gå tillväga och  precis då (efter 20 låååånga min) kommer det 2 glada basenjis. Pust! Koppel på och vi åker hem.

Sätter mig i soffan och Wili hoppar upp brevid. Han börjar stöna och sträcka på sig. Då ser jag att han har fått sig en känga på ena sidan. Alltså var det han som skrek i skogen. Pälsen är lite nött och han är svullen. Inre bödning tänker jag direkt och ringer vet som inte tycker det verkar vara allvarligt. Vet hade rätt och Wili tycker bara synd om sig själv. Det verkar bara vara en lårkaka, tur i oturen.

Det är lite pinsamt att hundarna drev älg eftersom de ska vara under uppsikt så här års. Jag gick där jag brukar gå just för att det inte är så mkt vilt där. Trots att det som hände inte är så bra så förundras jag över vilka duktiga jakthundar dom är! Det är bara till att släppa dom, sätta sig och vänta och sen kommer dom drivandes tillbaka med djuret. Synd att jag inte är jägare..

På fredag drar flyttlasset från Boden mot Varberg med stopp i Avesta för Svenska vinnarutställning. Är man nörd så är man...

Jag har pluggat klart nu och tagit examen i företagsekonomi.

Började packa ner grejer igår och idag är det så gott som klart. Bara städning kvar. Hundarna har tagit flyttpacket med ro. Moja brukar inte tycka det är så kul när kartongerna kommer fram men hon har varit lugn. Kanske känner på sig att hon ska flytta närmare mormor och morfar igen.

Wili har hjälpt till att packa upp...Jag har lagt hans gosedjur i en låda och alla ligger inte kvar längre.

Vi kommer verkligen att sakna naturen här uppe, speciellt öknen och sandgropen. Önskar det fanns nåt likande i Halland. Vem vet, vi kanske kommer tillbaka.

Igår var det Mojas tur att glänsa i ringen.

Tyckte det var dax att hon fick träna inför specialen och nu har hon smalnat av tillräckligt för att kunna visas upp. Bodens brukshundsklubb hade en inoff och det var tanternas kamp, dvs Moja mot Nikki. Wili var bara med som support.

Vädret var märkligt med blåst, regnskurar, snö, hagel, sol. Som tur var hade jag med mig vantar och en filt, paraflax fick jag låna.

När vi skulle in i ringen var det lyckligtvis uppehåll, båda gångerna.

Moja skötte sig kanon. Hon travade på riktigt fint trots det något långa gräset och ojämna underlaget. BIR blev resultatet, domaren tyckte att hon rörde sig något bättre än Nikki.

I väntan på finalen fick vi springa in titt som tätt för det kom häftiga regnskurar. Jag höll på att ge upp men det fick jag inte för Ola och lagom tills finalen blev vädret bättre igen.

Moja skötte sig ännu bättre i finalen. Vi fick flytta runt många ggr, sprang många varv i ringen och hon gör alltid vad jag ber om. Till slut var det bara Moj och en jättefin Siberian Huskey kvar. Inge match för Moj som tog hem hela kalaset och blev BIS. Domaren var helt frälst i henne och matte var mkt nöjd över genrepet. Efteråt var det flera som kom fram och kommenterade vilken fantastisk hund jag har.Kul

Ibland  är det tur att man har stor bil för priserna var något skrymmande, bla en 20 kg säck hundfoder som nu letar nytt hem.

Kvällen ägnades åt seger-examens-byebyeBoden-fest.

Lite bilder från utställningens stjärna tagna av Ola,vår ständiga hejarklack:)

Pausunderhållning

Uppvärmning inför finalen

Linslus...jag?? Förstår inte va ni snackar om

    BIS 2an     

Idag har det varit sommar igen och vi tog en tur till hundbade.

När vi kom fram gick jag en liten sväng i skogen för att rasta trollen. Det började skjuta för fullt bland träden och ett tag tänkte jag att det kanske är vi som är target, men insåg snabbt att det lär inte vara fallet. De grönkädda var bara en liten bit från Aldersjön och hade visst hittat sina fiender i skogen. Man kunde höra hur de skrek order till varandra mellan skjutningarna. Ett tag smällde de raketer eller granater och då tyckte Moj att de var dax att gå till bilen. Jag övertalade henne om att de inte skulle träffa henne och vi gick tillbaka till stranden. Krigsfolket krigade med varandra lite till och från under tiden som vi var där men hundarna brydde sig inte märkvärt. Det kändes ungfär som att semestra i ett krig.

Jag hade med hundflytvästen men det var lite för kallt i vattnet.

Ibland är det gott med vatten i en skål, även om det ligger en sjö ijämte.

  Wili hittade en pinne.   Luktar den konstigt??   Gräva lite.   Moja hittade en pinne.   Det är MOJAS pinne.   Moj räcker ut tungan åt soldaterna i skogen.

På stranden fanns en stekarhund och en med pussmun.