Igår var Uno på en inoff utställning i Pite. Den hölls i ett ridhus trots att det var fint, fint väder. Jag hittade en som vi kände och hon gick igenom honom en stund innan han skulle in. Det gick bra. Uno blev trött innan det var hans tur och dog när han gick in i ringen. Han sprang ändå ok, dvs jag behövde inte släpa runt honom men någon utstrålning fanns inte. Vid hanteringen så började det bra. Domaren kände igenom honom men sen började hon klämma lite extra på ryggen och då var det kört. Uno snodde runt och hon fick inte känna mer på honom trots att jag sprang ett extra varv osv. I efterhand så kom jag på att han antagligen hade träningsvärk efter backträningen samt att han fortfarande hade laserkvinnans besök (trots att det inte gör ont längre)  i huvudet. Ja,ja bara att ladda om inför nästa helg.

Idag var vi till stugan. Jag började med att lägga korta spår med godis i spåren.Uno hade bråttom i båten och fattade inte att den fortfarande stod på land.

Efter sjösättningen åkte vi till ön, första gången för i år. Wili och Moja fick börja med att dra några repor och under tiden fick Uno värma upp.

Wili fick följa med husse och fiska eftersom han inte tycker om myrorna på ön. Tanken var att Moja och Uno skulle stanna kvar med mig men det gick inte Moja med på. Hon gnällde tillbaka båten och så var vi bara två kvar.

Jag trodde att Uno skulle jaga sork. Det gjorde han men mest så sprang han runt ön och njöt av sin frihet. 

Han kom faktiskt till mig två gånger. En gång när jag visslade och en annan när han var väldigt trött. I vanliga fall brukar jag få lura honom när vi ska åka men inte idag.

Uno var mycket i vattnet. Ibland kollade han änderna och ibland gick han i för att kolla något. Han var inte direkt beredd på att det plötsligt blev djupt.

Som tur var var det riktigt varmt i luften och han frös aldrig.

Efter 45 min kom båten tillbaka och då kände sig Uno färdig med hoppandet, springandet, jagandet och badandet.

Vi åkte tillbaka till stugan och spårade. Efter det dog dom på altanen.