Igår fick vi förmånen att hänga med SSRK Boden ut på viltspår. 15 hundar var det som trotsade regn och friska vindar. Först la vi spår åt varandra. Spåren fick ligga ca en timme och under tiden var det fika som gällde. Jag var dock tvungen att åka hem och ta på mig mer kläder så fika hanns inte med.

Först ut var Wili som fick ett enkelt spår men ändå svårt för att vara honom. Jag var imponerad över hur fint han spårade. Han stannade några ggr och tittade på våra förföljare men inget som störde honom i spårandet. Det märks verkligen att poletten har ramlat ner (efter 6 år...). Nu letar han inte längre efter älgar i träden.

Sen var det Unos tur och han hade ett liknande spår. Vi fick stå och vänta lite och jösses va taggad han blev. Näsan gick som bara den och han förstod inte varför han inte fick börja. Uno brydde sig inget om våra förföljare. Han spårade inte exakt i spåret men tappade det inte och antagligen flyttade vinden på doften. Det var iaf inga problem att hitta klöven.

Moja fick ett svårare spår och hon var laddad till tusen! Lite för laddad då jag fick springa med i slutet. För henne fanns inga andra i skogen än hon själv trots att vi var tre som försökte hänga med bakom. Får se vad domaren som håller i nästa helgs spårkurs säger om farten. Jag har iaf inga tvivel om att hon kommer klara anlagsprovet. Tyvärr missade jag anmälan till Pite om två veckor men nu har jag beställt en chipavläsare så nu är vi redo när nästa tävling dyker upp.

För egen del så var det verkligen nyttigt att gå spår som andra lagt. Jag måste lita mer på hundarna är min slutsats.

Om det är någon mer som vill vara med och spåra så gå med i SSRK Bodens fb. Där står alla gånger som det kommer att spåras.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För ett tag sedan vann jag en Dogbox. Boxen kom idag. Den innehöll godis, dentalstix, bajspåsar, paté, tre leksaker och två ben. Benen var snabbt uppätna av Moj och Wili. ...

Hur mår Wili kanske någon undrar?   Jag uppfattar det som att han mår ganska bra nu när han äter smärtstillande. Det har han gjort i 40 dagar nu. Första gången jag var hos veterinären för att få det utskrivet så undrade hon om hon skulle skriva u...

Igår var vi på Kanis för sista släppet för i år. Det var ett tag sedan vi var där eftersom sommaren spenderades i söder. Moja har inte sprungit alls i år. Jag hade med mig släpphjälp (husse) för att kunna ta bilder. Jag ville ha bilder på Wilis allra...

Idag var det dags för årets sista LC, denna gång på hemmaplan. Uno var taggad som vanligt och han visste precis vad vi skulle göra där eftersom det var på samma ställe som förra året. Tyvärr var han själv så det blev mer som en träning.  Banan var ...

Nu är jaktsäsongen inledd i Norrbotten. Detta har Uno tagit till sig. Han är ju trots allt jakthund säger han. Vi gick på gångvägen helt lugnt när Uno gjorde ett jakthopp, så som han gör när han hör något. Ingen av oss andra fyra hörde eller såg n...