Nu har Uno gjort sin debut i vänstervarvet. Vi var på plats ca 1,5 timma innan hans tur. Det var trångt i lokalen men vi lyckades slå läger längst in i hörnet. Uno tyckte det var läskigt att passera alla hundar som folk inte hade koll på men det gick bättre ju fler gånger han tvingades gå in och ut. Annars fick han bara vara och vänja sig vid allt.  Några nummer innan vi skulle in i ringen så satte jag mig vid ringen så han fick lite koll på vad som händer där.

När det blev vår tur så betedde han sig som han aldrig hade gjort annat. Uno brydde sig inte om hundar eller publik utan det var köttbullsfokus från start. Jag försökte få honom att busa men han ville mest träna. Att bli undersökt av domaren var inga problem och han lyfte inte ett ben under hela bedömningen. Dock så hade han full koll på andra ringen med vänster örat. 

Domaren, Anna-Lena Angeria, sa efter bedömningen att hon tyckte mycket om honom och att hon har en vän i Kalix som haft Podenco. 

I väntan på finalen så gick vi 2,5 km i elljusspåret. Sen blev det burträning och det var INTE populärt. Jag satte mig i stolen vid buröppningen och Uno skällde ut mig. När han var tyst fick han godis. Han brukar vara dampig när han är trött och till slut la han sig en liten stund i buren så jag iaf hann gå på toa. Sen ut igen för kissrunda. Finalen började kl 14 och då hade Uno varit på benen i flera timmar så jag hade inga stora förväntningar.

Uno var ännu duktigare i finalen. Han sprang koncentrerat utan att jaga och brydde sig inte om den andra hundarna i ringen. Jag matade honom med köttbullar konstant för att han inte skulle tappa suget. Det var Anna-Lena Munkvall som var finaldomare och hon gjorde bedömning på alla som hon inte sett innan, exempelvis Uno. Han stod som ett ljus och sprang fint. Vi blev utplockade bland de fyra bästa och sen var det ett varv till innan placering. Jag hade på känn att staffen skulle vinna och hade rätt, men sen kom vi. Då var köttbullarna slut så jag fick lura honom vid fotograferingen. 

Jag kan inte vara mer nöjd med hunden. Trots att vi aldrig tränat med andra hundar så brydde han sig inte utan hade fokus på mig. Han var trött men orkade ändå koncentrera sig. Nu återstår bara burträning.