Klockan var några minuter i åtta när jag kom till Djursjukhuset i morse. Dom hade inte öppnat än och jag satt kvar i bilen och väntade. Wili brukar alltid gnälla när man stannar bilen för att man inte ska glömma av honom och ta ut honom snabbt. Imorse var han knäpptyst. Han visste precis vart han var och började istället att skaka.

I väntrummet så var han ängslig och kontaktsökande men hade ändå hoppet uppe om att få åka därifrån snart. Vi fick gå in i ett undersökningsrum och jag fyllde i ett formulär. Wili fick sitta i knät. Sen kom vet in och då började han darra igen. Honom kom han ihåg. 

Jag sa att jag var skeptisk till op eftersom han hade samma symtom förra året och då konstaterades urinvägsinfektion och borde han inte ha symtom året runt om det är cancer? Vet höll med till viss del och han sa att han skulle diskutera om ultraljud en gång till med sina kollegor. Det är ju onödigt att op om det inte är nödvändigt. Dom skulle ringa när det var klart.

Kl 15 ringde vet och sa att op hade gått bra. Wille hade vaknat igen. Dom hade vrängt urinblåsan för att ta bort knölen men när urinblåsan vänds så töjs den ut och då fanns det ingen knöl. Dom hade iaf tagit biopsi på stället där knölen satt eller suttit och skickat på analys för att få veta om det var cancer eller någon infektion eller annat. Svaren dröjer 10-14 dar. Något annat runt om hade dom inte heller hittat.

Wili får inte komma hem idag utan dom vill se så att han kissar ordentligt och mår allmänt bra. Kanske får jag hämta honom imorgon. Tydligen är det ett stort sår som dom tror kommer blöda en del . Kanske kommer han att kissa lite rött men det fick absolut inte blöda och han får inte ha svårt att kissa. Har jag inte hört från dom imorgon så ska jag ringa kl 15 för att se hur han mår.

Fortfarande finns känslan kvar att detta kanske var en onödig op men nu är det gjort och det är ju bäst att ta det säkra före det osäkra. Det viktigaste är att han mår bra framöver.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För ett tag sedan vann jag en Dogbox. Boxen kom idag. Den innehöll godis, dentalstix, bajspåsar, paté, tre leksaker och två ben. Benen var snabbt uppätna av Moj och Wili. ...

Hur mår Wili kanske någon undrar?   Jag uppfattar det som att han mår ganska bra nu när han äter smärtstillande. Det har han gjort i 40 dagar nu. Första gången jag var hos veterinären för att få det utskrivet så undrade hon om hon skulle skriva u...

Igår var vi på Kanis för sista släppet för i år. Det var ett tag sedan vi var där eftersom sommaren spenderades i söder. Moja har inte sprungit alls i år. Jag hade med mig släpphjälp (husse) för att kunna ta bilder. Jag ville ha bilder på Wilis allra...

Idag var det dags för årets sista LC, denna gång på hemmaplan. Uno var taggad som vanligt och han visste precis vad vi skulle göra där eftersom det var på samma ställe som förra året. Tyvärr var han själv så det blev mer som en träning.  Banan var ...

Nu är jaktsäsongen inledd i Norrbotten. Detta har Uno tagit till sig. Han är ju trots allt jakthund säger han. Vi gick på gångvägen helt lugnt när Uno gjorde ett jakthopp, så som han gör när han hör något. Ingen av oss andra fyra hörde eller såg n...