Idag körde jag iväg till övningsfältet för långlinepromenad. Egentligen kanske det inte är så bra att Wili anstränger sig nu när han äter medicin men å andra sidan så sa inte vet nåt om det. Dessutom är ju skogen det bästa han vet och nu när han inte längre måste agera extra svans åt Moj så passade jag på. 

Det var ca -3 grader och fuktigt i luften. Dimman lindade in Kallsjöberget. 

Det var förvånandsvärt mycket snö i skogen. Jag hittade ett spår som ledde oss en sväng bland hackspettar, ugglor och tallar.

Det är skönt att inte behöva hålla utkik efter skotrar än, däremot måste man se upp för andra hundar, hästar och granater.

Wili var hur som helst överlycklig över att äntligen få vara lös igen och inte behöva tänka på löp. Moj tyckte det hela var helt ok men att lämna det upptrampade spåret stod inte på hennes to do lista.

Glömde igår berätta att vet inte tog betalt för sömnmedlet. Han skämdes över att jag behövt vänta så länge innan vi fick komma in. Bra där Djursjukhuset! Stjärna i kanten.