Mojas småsyskon växer så de knakar.

  Mamma är bästa huvudkudden.   SÖT!  

Man blir trött av att äta. 

Nu har jag börjat jobba för första gången i mitt hundliv.

Än så länge har vi utbildning och går 8-16 med 1 tim lunch.

På morronen blir det en halvtimmes prommis, på lunch en snabbkiss + godisletande och på em går vi runt 1 tim.

Hundarna verkar inte bry sig nämnvärt att matte är borta och försörjer dom på dagarna. De sover i sovrummet där elementet är som varmast   

Moja har beslutsångest.

Hon kan inte bestämma sig för om det är bäst när det är kallt eller varmare ute.

När det är mega kallt ute så hon måste ha skor på sig och fryser trots massa täcken. Å andra sidan så blir promenaderna inte så långa.

När det inte är så många minus ute slipper hon skorna men då blir promenaderna längre istället.

Det kanske ändå inte är så dumt när det är kallt ute...

Nu har det gått några dar och vi har kommit iordning i lägenheten.

Hundarna och matte känner sig som hemma. Idag fick de vara själva hemma för första gången och det gick utan problem (vad jag vet). Möttes av en sträckandes Wili när vi kom hem. Moja bemödade sig inte med att gå ur soffan... Tar det som ett bra betyg.

Idag var vi i öknen, om man nu kan kalla de öken så här års.

Det var ganska djup snö så trollen fick pulsa och få upp flåset lite innan jag kopplade Wili i långlina och vi gick på en väg istället. Moja fick bitvis vara lös. Det var tur att Wili var kopplad för vi mötte en travare och 2 bilar på vägen som brukar va öde. De blev rejält trötta efter snöträningen.

De sista dagarna har det inte varit så kallt, runt -6. Lite mer behagligt än -27. Moja har fått nya skor och Wili använder hennes gamla när det behövs.

Matte har köpt en ny soffa och den verkar godkänd. Annars är hundkorgarna poppis för dom står utplacerade vi elementen.

  Soffan är godkänd.   Wili demonstrerar hur man ligger på en divan.   Herr Drakula och fru Rynka.

 Wili bara måste peta lite på Moja fast han vet att han inte får för henne. Är alla killar lika jobbiga undrar Moja.

 Herr Drakula blickar ner på sin undersåte.

Efter en stadig hotellfrulle var det ut på vägarna igen som gällde.

Det var halt som såpa norr om Sundsvall. Ibland undrade man om bilen verkligen skulle ta sig upp för backarna. Som tur var planade vägen ut efter Ö-vik.

Annars gick resan bra. Vi var framme i god tid innan släpet skulle lämnas och välkomnades med stadiga -27 grader ute.

Innan vi kom in i lägenheten fick vi hämta fastighetskötarens syster som hade nyckeln. Hennes bil ville inte starta i kylan. Så kan de va i norr.

En tacksam överraskning var att Ola dök upp på sin rast och hjälpte till att kånka grejer. Hundarna blev jätteglada över besöket, även matte blev jätteglad men gladast blev mattes dåliga kondition...

Lite bilder från resan upp.

Skuleberget

Det obligatoriska stoppet i Ö-vik.

Snart framme.

Moja är glad att hon inte bor i Ume...

Vi höll på att köra på denna ren som stod på vägen och höll utkik åt sin flock som åt på ängen.

Vi började köra kl 7 i morse.

Först till Landvetter och lämnade bilen så päronen kommer hem.

Sen tutade vi på till Sundsvall, givetvis med stopp på vägen.

Det har gått bra att köra trots att bilens varningslampa började lysa så fort den kom ut från gatan hemma...

Hundarna har sovit som vanligt. De ville inte gå ut på stoppen (men hade inget val). Varför frysa häcken av sig när man kan lata sig i en varm bil?

Efter 85 mil var vi framme i Sundsvall och incheckade på First Hotel tog vi en runda med trollen. Inte jätte kallt, verkar bli värre imorron.

Jag och trollen har fått ett eget rum. Hundarna blev glada för de fick en V.I.D.(very importet dog)bag från Dog Artist av hotellet. Schampo, balsam, bajspåsar (inte så kul) och GODIS. Godiset är slut...surprise.

Utsikt från rummet...    ...som spanas in.  

Moja testar sängen.

Imorron tar vi sita biten. Hoppas bara att bilen startar...

Imorron börjar vi köra mot norr.

Vi stannar i Sundsvall och tar sista biten på tisdag.

Moja börjar ana oråd och värre kommer det bli då vi ska packa släpet ikväll.

Som tur är så har hon varit och fått lite lugnande massage. Det visade sig att hon är mkt bättre i nacke och skuldror + att höger bakmuskulatur börjar blir lika stor som vänster! Superbra. Kanske att täcket har hjälpt till?

Nu håller vi tummarna för fint väder och halkfria vägar.

Fick fler bilder på underverken och delar med mig av några.

Mer foton finns på www.kingkhufu.se.