Det har varit finväder här idag. Husse gick ut på älven för att pimpla och det dröjde inte länge innan alla utom Moj (hon skulle vara inne och sola sa hon) hängde på. 

Uno fick en oxstrupe att gnaga på. Först var den ganska tråkig och ointressant men sen ville Wili ha den (ja, han fick smaka en bit) och då blev den plötsligt döviktig och skulle vaktas med livet som insats. Han hade att göra ett bra tag innan den var i magen.

Om blickar kunde döda...

Skrynkelnäsa.

Under tiden som Uno tuggade strupe så fick Wili leta godis.

Tränade inkallning.

"Jag är här nu."

Även Uno fick träna stanna kvar.

Han fick också leta godis.

Här i norr har vi godisträd. Det gäller att få loss godisarna från pinnar och grenar.

Wili tog igen sig lite och passade husses fiske.

Han tog uppgiften på stort allvar och krävde större delaktighet och en öl.

Resultatet blev ändå inget napp men ett bra försök.

Innan vi gick in så hade jag och Uno lite kastträning. Han tyckte jag var dålig på att sikta men gjorde sitt bästa för att fånga godisarna.

PS. En mycket kort stund efter att bilden togs dog Påsktuppen...

Idag är det våffeldagen och då bjussar matte på våffla med grädde och blåbärssylt.

Vänta.

Varsågod.

Jag fick ett ryck och tog tag i hundgarderoben. Det liksom behövdes.

Jag insåg att jag förmodligen inte behöver köpa godis på ett tag.

När allt var utrensat såg det ut så här.

En del slängdes och annat sorterades upp i byttor.

Antar att det snart ser ut som på bild ett igen...

Imorse kl 08 lämnade jag in Moja hos veterinären. Jag var med när det sattes in kanyl och togs blodprov. Moj darrade som ett asplöv i väntrummet men var väldigt duktig inne på rummet och sa inte ett pip. Jag påpekade att det skulle behövas en tratt för annars skulle kanylen ryka direkt. Veterinären blev lite förvånad och sa att bandaget luktar illa så att hunden ska låta det vara men jag försäkrade att det inte har någon verkan på henne.

Det var tanden längst in i överkäken som behövdes dras ut då den spruckigt och höll på att dö.

Vid 12 tiden ringde veterinären och jag åkte direkt och hämtade henne. Det hade gått bra men direkt när hon sattes i buren på morgonen så hade hon tagit av sig tratten och dragit ut kanylen. Det resulterade i munkorg och en kanyl i det andra benet.

Blodprovet var bra på alla punkter. Tanden är ute och hon har inga stygn i munnen och har inte heller fått med sig något smärtstillande hem.

Det var en väldigt gnällig Moj som skulle ut fort som satan. Hon lugnade sig när jag lyfte upp henne. Nu ligger hon i soffan och är fortfarande groggy men lugn. Uno tycker att hon luktar konstigt och har svårt att hålla näsan på lämpligt avstånd.

Det var fint väder idag med någon minusgrad. Kylan gjorde att snön är hård och vattnet som blivit vid tö är fruset. Jag bestämde att nu var Unos viloperiod över och tog ut sparken  på älven.

  Det är viktigt med ordentlig uppvärmning.

Han fick en mjukstart med knappt 2 km. På ditvägen hoppade han mest omkring och skulle busa men på väg hem så drog han en del.

  När vi kom hem så kom laserkvinnan och gick igenom Wili. Han fick en riktig genomkörare med laser, massage och stretching. Hon tror att det inte kommer behövas någon mer behandling men jag ska stretcha frambenen och halsen och så äter han nu hyaluron och grönläppad mussla. 

Sen kände hon lite på Mojas hals och hon fick laser. Kanske beror halsens spänningar på hennes tand som gått sönder och som ska dras ut imorgon. 

Uno fick ingen behandling utan bara ett konstanterande att han blivit ännu grövre.

Direkt när hon gått så kom Djurpaketet som jag beställde igår. Snabba ryck. Det fick bli min påskpresent och det verkade uppskattat.

Djur i paket.

Uno testade hållbarheten på leksakerna.

Det var kanske ännu mer spännande att se i vilket skick stugan var efter förmiddagens skidåkning. Idag var vi borta 2 timmar och hade grundat ensamheten med inomhussök. Det visade sig att allt var helt men Uno hade dragit ut kontakten till tvn. Jag förstod honom för det visades fotboll.

Moja har nu beställt golvvärme till vår hall.

Två bollar som inte var speciellt upprörda över sin påtvingade ensamhet.

Efter lite lunch (ja , det tillämpas kösystem) så åkte vi till stan. Det var vintermarknad och hundarna hade fullt sjå med att hitta tappad mat på marken. Sen så tog vi en promenad längs med Vassaraälven.

Nu är alla däckade igen.

Och så här spenderades gårdagens kväll. Tror att det kommer bli en repris.

Den stora frågan idag var om det skulle gå att lämna hundarna (läs uno) själva i stugan en stund utan att något skulle gå sönder. Började med en rejäl promenad och efter det så var uno dödstrött. Uppdraget verkade inte helt omöjligt. Stängde av en del av stugan och då började den långbenta ana oro men jag hade ändå en bra känsla.

Så här såg det ut efter att vi tagit bort kuddarna från soffan.

Vi åkte skidor i ca 1.5 timme och sen åkte jag tillbaks. Det var glada hundar i stugan och allt var helt. Uno gjorde sitt bästa för att jag inte skulle glömma honom igen.

Wili passade på att sola.

Vi tog med hundarna och åkte ner till backen. Försökte hitta lä men det var svårt. Moj och Wili var inte nöjda och tyckte att det var oerhört onödigt att behöva vara ute. Uno tyckte det var lattjo och gick omkring och grejade.

Efter 45 min packade vi ner och gick tillbaka till stugan. Där blev det ben med smak av ren (äntligen sa Moj ) och sen slocknade alla.