Idag hade Vinthundsklubben utställning på travet. Första inomhus för säsongen och det var strålande sol. Uno gick tidigt och domare var Per Iversen från Norge. När jag tränade innan bedömningen så ville Uno inte alls vara med. Flyttade jag ett framben flyttade han ett bakben osv. Han fick något i örat och det stod rakt ut. Springa kunde han men ville hellre gå i lera och rulla sig i bajs. Min taktik fick bli att pilla så lite som möjligt med honom i ringen.

Per började med att säga att det var roligt att se en pi då det inte finns så många idag. Han sa att förr fanns det en hel del i Sverige. Sen kollade han igenom hunden och vi fick springa. Uno stod still vid hanteringen och jag fick typ släpa runt honom i ringen. Däremot ställde han upp sig bra för bedömning och han stod faktiskt stilla vilket jag inte trodde.

Resultatet blev BIR med hans 7e cert. Efter bedömningen ville domaren veta vart han kom ifrån och han sa att Uno är mycket rastypisk. Han kan få bredda sig lite fram men han poängterade noga att rasen inte ska ha något djup så som andra raser. Sen påpekade han också om bröstkorgen som absolut inte få gå ner till armbågen, vilket det inte gör på Uno. Per var noga med öronen och uttrycket. En mycket trevlig och kunnig domare.

I väntan på final åkte vi hem och vilade och gick en sväng.

Tillbaka på plats så stod vi och väntade på finalen och Uno stod nästan still utan att protestera. Trött och loj. Jag gjorde mitt bästa för att väcka honom och köttbullarna var åtråvärda.

I finalen var det den andra domaren som dömde, Martha Heine från Tyskland. Uno skötte sig riktigt bra och nu fick jag flytta ben och han hade full koll på köttbullarna. Trots det så åkte vi ut men jag är mer nöjd med hunden i finalen än i rasbedömningen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För ett tag sedan vann jag en Dogbox. Boxen kom idag. Den innehöll godis, dentalstix, bajspåsar, paté, tre leksaker och två ben. Benen var snabbt uppätna av Moj och Wili. ...

Hur mår Wili kanske någon undrar?   Jag uppfattar det som att han mår ganska bra nu när han äter smärtstillande. Det har han gjort i 40 dagar nu. Första gången jag var hos veterinären för att få det utskrivet så undrade hon om hon skulle skriva u...

Igår var vi på Kanis för sista släppet för i år. Det var ett tag sedan vi var där eftersom sommaren spenderades i söder. Moja har inte sprungit alls i år. Jag hade med mig släpphjälp (husse) för att kunna ta bilder. Jag ville ha bilder på Wilis allra...

Idag var det dags för årets sista LC, denna gång på hemmaplan. Uno var taggad som vanligt och han visste precis vad vi skulle göra där eftersom det var på samma ställe som förra året. Tyvärr var han själv så det blev mer som en träning.  Banan var ...

Nu är jaktsäsongen inledd i Norrbotten. Detta har Uno tagit till sig. Han är ju trots allt jakthund säger han. Vi gick på gångvägen helt lugnt när Uno gjorde ett jakthopp, så som han gör när han hör något. Ingen av oss andra fyra hörde eller såg n...