Direkt efter utställningen körde vi till Abisko. Bodde på ett vandrarhem men eftersom vi har hundar så fick vi bo i ett eget rum. Lyx. 

Efter att ha sovit en natt var det uppstigning kl 07 för att bege oss ut på fjället. Abisko hade verkligen vaknat på rätt sida och Torneträsk låg vindstilla.

Vi parkerade vid Kopparåsen och begav oss uppför. Det gick konstant mer eller mindre uppför hela vägen tills vi valde att lämna leden. Vi gick ca 5-6 km enkel väg och det tog 3 timmar med stopp.

Viktigt med kartläsning.

Vattendepåerna fylls på.

Trollen som har varit med förr vet vikten av att vila när tillfälle ges. Uno har inte riktigt fattat galoppen och grejade med annat när vi pausade.

Myrar och hjortron fanns det gott om. Mumsigt värre tyckte Uno.

Väl framme vid målet, en sjö att fiska i, slog vi läger och jag bytte om till bikini och shorts. Vandringskläderna fick hänga på tork. Det var helt vindstilla, sol och i stort sett inga insekter.

Vi såg inga spår av några djur, förutom lämlar, och Uno fick tidvis vara lös. Han blev glad kan man säga med underdrift. Trollen var också lösa men låg bara och slappade.

Han gjorde lite utflykter men kom varje gång vi ropade GODIS.

Det blev väldigt varmt och skuggan var omtyckt. Wili använde en grop som Uno hade grävt för att svalka sig.

Efter 2,5 timmes springande, grävande, leka i vattnet osv så däckade Uno i 10 min. Sen kom husse tillbaka efter en utflykt och då var han uppe igen.

Efter 3 timmar begav vi oss till bilen igen. Husse fick nästan släpa med en supertrött Uno. Han däckade på 1 sekund i bilen och sen sov han ända till nästa dag, förutom en kvällskiss.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För ett tag sedan vann jag en Dogbox. Boxen kom idag. Den innehöll godis, dentalstix, bajspåsar, paté, tre leksaker och två ben. Benen var snabbt uppätna av Moj och Wili. ...

Hur mår Wili kanske någon undrar?   Jag uppfattar det som att han mår ganska bra nu när han äter smärtstillande. Det har han gjort i 40 dagar nu. Första gången jag var hos veterinären för att få det utskrivet så undrade hon om hon skulle skriva u...

Igår var vi på Kanis för sista släppet för i år. Det var ett tag sedan vi var där eftersom sommaren spenderades i söder. Moja har inte sprungit alls i år. Jag hade med mig släpphjälp (husse) för att kunna ta bilder. Jag ville ha bilder på Wilis allra...

Idag var det dags för årets sista LC, denna gång på hemmaplan. Uno var taggad som vanligt och han visste precis vad vi skulle göra där eftersom det var på samma ställe som förra året. Tyvärr var han själv så det blev mer som en träning.  Banan var ...

Nu är jaktsäsongen inledd i Norrbotten. Detta har Uno tagit till sig. Han är ju trots allt jakthund säger han. Vi gick på gångvägen helt lugnt när Uno gjorde ett jakthopp, så som han gör när han hör något. Ingen av oss andra fyra hörde eller såg n...