Idag gjorde Uno debut i de stora sammanhangen. Svenska vinthundklubben hade officiell utställning i Boden och Uno som nu är 9 månader gick första gången som junior. Det märktes verkligen idag att han är tonåring. Han var fruktansvärt trött på morgonen. Utställningen började kl 09 och han hade nr 9 så vi var på plats 08.45 I flera minuter stod han stilla, vilket jag tror aldrig har hänt förut, medan vi väntade på vår tur. Öronen stod rakt ut.

Domare var Unto från Finland och jag hoppades att hans namn betydde tur. Unto var väldigt noga och tog god tid på sig. Han studerade hundarna både framifrån och bakifrån, kände noggrant igenom hela hunden. Uno var så trött så trött och jag fick verkligen jobba för att få fram öronen någorlunda. Han stod där men det var liksom inget extra direkt. Trots det så fick han bra kritik. BIR och sitt första cert.

Efter en timma var vi hemma igen och han sov som en stock i två timmar.

För det mesta såg han ut så här, sloköra.

Kl 13 var vi tillbaka igen och det märktes att Uno hade tankat energi. Han kunde inte stå still och ville helst klättra upp på bänkarna och stå på bordet. 

Just nu rör sig Uno si sådär bak. Jag vill ha detta steget men troligtvis behöver han växa klart och stabilisera sig ännu mer innan det kommer.

Nu rör han sig mest så här och tar inte ut steget ordentligt.

I väntan på finalen passade vi på att prata med en 5 månaders whippet. Uno var jätte försiktig och bara stod där.

Efter nästan 2.5 timmes väntan så var finalen änligen igång. Uno gick i juniorBIS och han skötte sig mycket bättre än innan. Nu hade han vaknat och var fokuserad och orkade ställa upp sig och hänga med.

Domarfokus vs köttbullsfokus.

Det där med uttryck var inte hans starka sida idag.

Det blev inget i finalen men jag är glad att han kom igen och gjorde sitt bästa. Fanns inte så mycket vi kunde gjort bättre och att hans rörelser inte riktigt är där just nu är svårt att fixa. Jag trodde inte att han skulle få ck idag pga rörelserna så jag är mer än nöjd med dagen.