Att träna kontakt visade sig vara busenkelt. Lite ost och några klick så satt det som en smäck. Trollen fick träna efteråt.

  Att söka kontakt kan man göra på många sätt. Här är ett annat.

Idag är Uno 9 veckor och det firas med det obligatoriska uppställningsfotot.

När matte är ouppmärksam passar han på...

Idag har Uno varit lite lugnare och velat komma och mysa. Han sov i köket inatt och jag vaknade av att han gnällde. Då stod han vid soffan och undrade vart vi var. Sist han såg oss satt vi ju där. Gissa om han blev glad över att se mig.
Har klippt klorna. Husse höll honom samtidigt som han fick tugga ben (och husses fingrarna).Inga problem.
Tränade också några korta stunder. Lite kontakt, hans namn ,sitt och började klicka in honom. Annars går tiden mest åt till att ta reda på vad man får och inte får göra.

I morse vaknade Uno kl 05.30 och gick ut i trädgården för att bajsa. Sen somnade vi om tills Moj väckte oss 08.30 Det har varit 30 grader idag men ändå har Uno härjat som bara den i trädgården. Han bryr sig inte om de två sura trollen utan leker själv eller med mig. Inne får han sova i alla bäddarna men inte i sängen och helst inte i soffan enligt Moj och Wili. Moj gick direkt fram till leksakslådorna och inventerade i natt när vi kom hem. Hon har fortfarande lite koll på "sina" leksaker, som hon aldrig leker med, och kan komma springandes när det piper. Uno har stor respekt för henne och försöker inte göra något fel. 

Vid lunch var vi på bryggan. Flera gånger fick vi rädda honom då han var på väg ner i vattnet. Han kastade själv i en pinne som han skulle efter. Där fick han även skottträning eftersom militären tränade på andra sidan älven. Han reagerar inte. 

I kväll har Wili mjuknat utomhus och han har bjudit in Uno till lek i trädgården. Dom har rejsat som galningar hur länge som helst. Nu ligger det tre trötta hundar i soffan.

Uno är helt klart den mest självständiga valp jag träffat. Totalt orädd och är ofta på upptäcksfärd själv. Det är fullt ös när han är vaken. Gnäll och galna bitattacker när han är dödstrött och då somnar han som en stock efter en liten stund. Alltid glad och lyssnar när han blir tillsagd. Det dröjer nog några veckor innan han på riktigt får komma in i gänget och slipper bli vaktad hela tiden. 

På söndagen åkte vi till Köping och utställningen. Kom lagom till finalen. Snackade lite med basenjifolket och hittade sen Unos uppfödare i valpfinalen. Vi hängde på dem till Kopparberg. 

Där blev vi överösta av pussande valpar. Uno var först ut från ytterdörren och slängde sig i våra knän. Sen fick trollen lära känna valparna. Wili blev stel som en pinne och tyckte dom var jätte äckliga. Moj var oväntat snäll, sa till att hon ville vara ifred vilket dem respekterade. Vi sov över och på måndag kl 10.15 började färden norrut men först var det lite bus.

Uno fick sitta på golvet i framsätet. Han sov i stort sett konstant och när han vaknade stannade vi för rastning. 

Det visade sig att vi fått med oss en riktig tuffing. Han reagerade i stort sett inte på att få på sig halsband. När vi hade matpaus så gick vi omkring vid matstället. Uno hälsade två gånger på ett uppstoppat råddjur och ett stort porslinsfår, hittade en himla massa att äta exempelvis bananskal, fimpar, snus, grus, papper osv. Det gällde att vara snabb. Han kollade på trafiken och brydde sig inte det minsta om att han var själv (förutom att jag var i snöret). På ett annat ställe åkte vi ut på en udde där det inte var någon trafik. Uno gick då omkring själv och hade mer koll på att upptäcka än att ha reda på oss andra. Världen är för spännande.

Vi hade tänkt att tälta på vägen men det gick så bra att köra och vi var inte så trötta så kl 03 var vi hemma. 

I tisdags åkte vi ner till Ume, sov en natt och fortsatte till Hållnäs. Där tältade vi vid en stuga och utforskade halvön under två dagar. Det blev en del strandhäng.

Vi besökte Fågelsundet med dess båthus.

På lördagen var vi i Gävle. Där väntade vi utanför Mackmyra i två timmar vilket resulterade i att Wili fick stora fläckar med mindre päls eftersom matte blev rastlös. Sen kollade vi på gokart. Husse vann.

Därefter åkte vi tillbaka till Hållnäs och Löfstabruk.  Åt på deras restaurang och bodde som enda gäster i änkehuset. Ett väldigt fint och mysigt gammalt hus.

Moj hälsade på älgen som hängde på väggen.

Löfstabruk är ett välbevarat vallonbruk. Som ett litet samhälle med väldigt fina byggnader.

  Nu äter även Wili melon. Han var ju så illa tvungen eftersom Moj äter.

Eftersom acn i bilen är paj och jag inte vill att trollen ska dö så inhandlades två burfläktar. Tog utan kylare eftersom den bara håller i två timmar och vi kommer åka betydligt längre än så. Förhoppningsvis slipper dom ligga med kyltäcken.
Sen köpte jag även Unomat. Han har fått en egen matplats. Återstår bara att valpsäkra huset.