Stackars Wili. Ingen orkar med honom just nu. Känns taskigt att skälla på honom eftersom han inte kan hjälpa sitt beteende. Lär behöva ett gäng med nya gosedjur efter löptiderna är slut. Dom har nämligen råkat ut för hans frustration.
 

Svart - vit är världen.  

Tog med mig två troll på joggingrunda i skogen. Lyckades stå på benen hela vägen.

Wili har lite svårt att fatta att han inte får pinka medans vi springer. Han bara måste. Lite, lite. Tvärnitar. Jag drar.

Ibland lyckas han finta mig att han ska bajsa. Drar rakt in i skogen. Jag hänger efter som en liten vante. Men så kommer han på att det är ju viktigare att pinka... grrrrr.

Annars är allt frid och fröjd i spåret och det dämpande vita lyser upp tillvaron.

9:23 tog jag två troll och tillhörande långlina, begav mig ut på cachingrunda runt Rödberget. 

Första stopp var en bunker med droppstenar. På vägen dit var jag tvungen att bära dom över taggtråd och nedfallet staket. Väl framme ville dom sitta utanför och gnälla. Så fort Wille inte hade något att göra (alltså väntade på mig) så gnälldes det. Han måste tänka på något hela tiden för att inte börja löp-pipa. Ibland dras även Moj med och då gnäller dom i kör. Hittade iaf burken och sen drog vi vidare.

Blev passerade av två lösa hanhundar som var ute och sprang med sin matte. Hur ska det här gå tänkte jag och tog ett stadig tag i Mojas lina. Dom andra hundarna reagerade knappt och efter lite kommunikation med sin matte sprang dom bara förbi. Phu!

Sen träffade vi på en gubbe som trodde det var två Norrbottens spetsar som kom. Dom blir ofta förknippade med denna ras. Kan se en viss likhet men ändå inte.

Runt Rödberget finns det flera skjutbanor. Idag var det tydligen övning där för det small nästan konstant. Kan iaf konstatera att skotträdda det är dom då inte. 

Lika som bär?

Promenaden avslutades uppe på Rödberget. 11.57 var vi framme vid bilen och då började det regna. Hittade alla burkar enligt planen. Nu sover dom med sina Back on track täcken.

När jag var ute och gick i eftermiddag kom jag att tänka på uttrycket "att göra en pudel".

Att erkönna sitt misstag, lägga sig på rygg och skämmas.  Detta beteende är inget jag känner igen från mina hundar.

Så hur skulle det vara att göra en basenji?

Ta exemplet att någon har glömt att stänga av mobiltelefonen under ett möte och givetvis så börjar det ringa.

Pudeln skulle säga: Oj, oj det är jag! Förlåt så hemskt mycket. Det kommer aldrig upprepas. Stänger av mobilen, röd i ansiktet.

Basenjin skulle förneka in i det sista att det var dennes mobil som ringer och skyller istället på personen brevid. Säga högt åt sina kollegor hur hemskt ouppfostrat personen beter sig. Stormar upprört ut på toa och har så klart mobilen med sig som stängs av.

Gjorde ett impulsköp på Rusta. En uppblåsbar fotölj som jag trodde att doggsen skulle gilla. Wille ratar den totalt men Moj verkar gilla den. Får se hur länge den får vara kvar

Alltså jag slaggar lite till. Är himla jobbigt att hålla koll på Moj hela dagarna. Nu ligger hon i sängen så jag vet vart jag har henne. Bäst att stanna kvar här nedanför ifall hon skulle få för sig att sticka. Ok?

Gå upp du, jag ligger kvar. Är ju trots allt söndag , nästan regn ute och jag löper. Behöver vila lite till så min skönhetssömn blir komplett. SEN kan jag följa med ut och ragga killar. Ok?

Stackars lilla Moj har börjat löpa. Hon tyr sig mer till oss och är om möjligt ännu hungrigare än vanligt.
Som om inte detta vore nog så har hon varit dålig i magen. Det är hon typ aldrig. Vet inte om hon fick i sig nå olämpligt när vi gick 1,5 mil häromdan. Då var dom lösa i långlina så risken finns. Har även hört att andra hundar i boden har varit dåliga så kanske att de e nå som går. Hur som haver verkar hon bättre nu. Wille har för en gångs skull klarat sig. Peppar peppar...