Idag var det inoff utställ i Luleå. Jag hade bara anmält Wili eftersom jag åkte själv och det kan bli klurigt om båda ska gå om BIR och BIM.

Jag äger denna bur..

Basenjis gick för ovanlighetens skull sist och vi var på plats kl 11. Det gick i Arcushallen, en jätte stor och fin idrottsarena MEN det var glashalt på golvet och inga mattor. Tassarna åkte all världens väg och många såg ut som Bambi på hal is, även Wili. Han höll på att halka omkull flera ggr när vi sprang vilket resulterade i ett sämre steg.

Wili mötte Ella, en söt svart-vit tik från Luleå. Han vann över henne och vi fick stanna till gruppfinalen.

Domaren för dagen, en finsk herre, hade inte basenjis som favvoras direkt. Det märktes TYDLIGT. Han pratade med alla vinnarna i de andra raserna. Förklarade varför osv. Men vi fick rosetterna och inte ett ord mer...

Alltså hade jag inga stora förväntningar inför finalen där han dömde. Mkt riktigt. Han tittade inte på Wili EN ENDA GÅNG. ALLA andra gick han fram till, tittade på och så fick dom springa. Men inte Wili. Visst, det är en bedömningssport men man kan väl ändå ge alla en chans?

När vi kom ut från ringen så kom det fram en kvinna som blev jätte förvånad att han inte tog fram oss. Hon tyckte att han rörde sig så himla bra. Snällt sagt. Kan tillägga att finalringen gick delvis på matta, dvs lättare att springa.

Moja var med som moraliskt stöd och jag passade på att träna lite. Hon var verkligen på hugget!! Sprang som bara den, visade upp sig på bordet och tyckte det var jätte kul (och jätte gott med köttbullar).

Förutom domarens åsikt om min ras ;) så var det en trevlig utställning. Stora fina lokaler, stora ringar (dock hala), bra funktionärer, allt rullade på. Finalerna var klara redan kl 14.30 :) Och såklart kul att träffa fler basenjis!

Ska jag stå så här??

Nähä. Så här då??

Nöjd nu..??