Igår gick vi upp med tuppen för att åka till Mariestad. Där var det lc prov på ridklubben. Veterinärbesiktningen var kl 05.30-06.30 Det var lång kö och veterinären var noga. Hon böjde leder, knän och armbågar och så fick man springa. Uno blev livrädd för veterinären. Hon böjde sig över honom och det var kanske inte så smart. Till slut så hade hon iaf böjt igenom honom och han fick godkänt. 

Första start skulle vara kl 08 men då hade inte startlistorna kommit upp än! Det dröjde 30 min tills första start gick. Uno var lottad att springa själv. Det var 7 podencos med, nytt svenskt rekord i antal deltagare. Iom att Uno blev skrämd av veterinären så var jag glad att han skulle få springa själv. Då kunde han samla på sig lite självförtroende igen. 

Funktionären i starten tyckte att Unos munkorg skulle ändras. Hon ansåg att nosremmen skulle kortas av och att den då skulle bli för grund. Han fick ändå springa med den under lopp 1.

Bana 1 var "uthållighetsprovet" med sina dryga 900 meter. Uno sprang som han brukar, ganska högt och hoppande med stor koll på trasan. Slutet av banan såg jag inte men linan åkte inte så fort så jag antar att han mattades av. Däremot så skulle han inte släppa trasan och jag blev tvungen att blåsa upprepade gånger i örat för att han skulle släppa sitt byte. Poängen blev som väntat låga, 131. 

Mellan loppen så sov han i bilen. Jag gick och skulle köpa en ny munkorg. Tog med min den gamla munkorgen och hunden. Provade en annan modell där den största storleken var för kort. Satte på min "felaktiga" munkorg för att visa säljaren hur den satt och hon sa genast att den satt perfekt och jag absolut inte skulle köpa en ny.

Uno var rejält på hugget när det var dags för lopp två. Bana 2 var "teknikprovet" med många och knixiga svängar. Tyvärr blev två podencos skadade under lopp 1 så nu var det endast 5 kvar. Uno fick springa tillsammans med en tik som hade samma poäng som honom i lopp 1. Dom gjorde ett fint lopp, sprang jämnt och med liknande teknik. Uno hugg trasan i målet och försökte sedan springa iväg med den så att inte tiken skulle få tag i hans byte. Även denna gång hade han ett rejält tag men som tur var endast i plastremsorna och jag lyckades slita av en bit som han skakade till döds under vägen ut från banan. 

Under prisutdelningen blev Uno uppropad som 4a. Han hade alltså sprungit om tiken och fick 305 p, alltså 174 p i lopp 2. 

Idag är han oförskämt pigg och knappt ens stel. Nu återstår ett prov i år och det är på hemmaplan.