I eftermiddag tog jag med mig Moj till Luleå och öppen träning. Hon trodde att vi var på väg till veterinären, vilket är dit vi brukar åka när det bara är hon som får följa med. Hela vägen dit satt hon upp. Väl där så tyckte hon med bestämdhet att vi skulle gå igen. Under tiden som jag delade godis så satt hon under stolen och darrade.
Sen började träningen och då förstod hon att det inte var hos veterinären. Vi spelade spel, gick hinderbanor och tränade lite annat kul i 45 min. Sen satte jag henne i en säng och masserade i ytterligare 45 min innan vi tog ett sista träningspass. Det är en nöjd Moj som nu ligger i soffan tillsammans med två avundsjuka killar.