Rundbaneträningen blev inställd i söndags och flyttades till ikväll. Moja var först ut och hon var taggad.

Sen fick Wili ta ett varv. Han ville ta med trasan hem, som vanligt.

Uno hade fattat vad han skulle göra och han ville gärna vara med i loppet före.

  Hjärtat dunkade som bara den och svansen viftade när vi stod i starten men jag hade ändå inga problem att hålla fast honom. Han sprang fortfarande en bit ut men bättre än första gången. Sara som stod vid första kurvan sa att han boffade lite lågt när han sprang. Jag måste nog snart inskaffa en munkorg till honom för annars lär han ta sönder maskinen. Han drar och drar i trasan när han kommit i mål. 

må

När alla hade sprungit så passade jag på att burträna med Uno. Han hade inga problem att gå igenom och reagerade inte heller när jag släppte upp grinden då han satt bakom burarna.