Trollen får alltid en släng av demens efter att vi varit ute. Dom glömmer alltid att dom har kläder på sig och förtränger att dessa ska plockas av i hallen direkt vid ankomst.

Moj tycker det är för kallt och har nu börjat strejka på riktigt. Onödigt är hennes version av att få springa lös i skogen. Jag har ingen lust att dra med henne i koppel så jag släpper henne och går iväg. Wili följer med mig, eller, han springer före. Moja står kvar på samma fläck som jag lämnat henne. Där brukar hon stå i 3-5 min innan hon inser att hennes demonstration inte leder någon vart. Då kommer hon trippandes i sina filttofflor. Samma procedur varje gång.

Sen går hon bakom mig. Ibland när vi är på väg mot bilen så kan hon tänka sig att gå framför men då vänder hon sig om ungefär var 20e meter för att kolla så att hon inte missat nåt godis.

Moja har just dykt upp och Wili tar emot hennes entré.

Matte råkade gå fel och hamnade i ett skidspår. Inte populärt...

Allt som solen rör vid blir guld.

Fusksitter.

Sa du godis? Nähä, inte denna gången heller. Snåljåp.