Blåst och snö grusade våra busplaner med Gizmo.

Men skam den som ger sig. Det är ju bara söndag en gång i veckan och då får man passa på att släppa odjuren fria.

Sagt och gjort. Det hade kommit precis lagom med snö för att Moj inte skulle protestera över sina höga knälyft.

Dock så fuskar hon så fort hon får chansen och väljer att gå i mina eller Wilis spår. Man får ju inte vara dum liksom.

På väg tillbaka stack Moj iväg som en skållad råtta (hon kan om hon vill). Wili undrade varför och stack efter. Jag undrade varför och stack också efter. Visade sig att hon jagade fåglar. Insåg sina begränsningar och stannade kvar på vägen.