Har kommit underfund med att OS inte är någon hundvänlig tillställning.

Visserligen tycker dom att det är mysigt att ligga och knö med en i soffan. Problemet ligger i att ibland blir det lite för spännande och matte känner att hon måste skrika lite för att svenskarna ska prestera sitt yttersta. Sådana gånger så kommer Wili och undrar om allt är som det ska. Han ställer sig vid soffan och tittar lite extra på mig.

Vissa gånger hjälper det inte att heja på utan det skiter sig ändå. Då händer det att man blir lite arg och skriker arga saker. Wili gör samma sak, kommer och undrar vad som är fel och varför skäller matte?

Ibland önskar man att hundarna kunde förstå när man förklarar för dom att det är inte dom som man skäller på. Tröstandet hjälper ändå och Wili inser att det var nog inte så farligt.

Det har tom hänt att Moja lämnat sin plats i soffan och gått och lagt sig någon annan stanns för hon tycker att det är för stökigt. DET är inte vanligt.

Tack och lov är det bara OS vart annat år...